Den stora utmaningen var att få fram färdigkokta, frysta svenska baljväxtprodukter där allt – från odling till paketering – det vill säga hela värdekedjan, sker i Sverige, säger Anna. Hitintills har delar av en sådan produktion oftast skett i andra delar av världen. Sverige har helt enkelt inte haft den infrastruktur som behövs för att skapa den här sortens produkter i större skala.
– Nu har vi det på plats tack vare våra samarbetspartners. Så nu finns det äntligen storskalig odling, kokning och paketering av baljväxterna (ärtor och bönor) i Sverige. Syftet med utvecklingsarbetet är att skapa efterfrågan samt underlätta användningen av de svenska ärtorna och bönorna som livsmedel. Det handlar om stora investeringar när ny infrastruktur ska skapas. Och det är komplext. Idag används nästan alla baljväxter vi odlar i Sverige till foder.
– I det här utvecklingsarbetet har vi samarbetat med Sevan, Kalmar Öland Trädgårdsprodukter och Martin & Servera, vi delar på riskerna och hjälps åt med alla utmaningar, säger Anna.
– I vårt jobb handlar grovt uppskattat ungefär 15 procent om att ta fram hållbara och hälsosamma produkter som kunderna gillar och 85 procent om att lösa problem som logistik, infrastruktur och processer. Utöver detta så tillkommer frågor som nutrienter, antinutrienter och biotillgänglighet för att produkterna ska vara av hög kvalitet och säkra.
Enkla och lättanvända
Baljväxterna odlas och rensas av Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, de blötläggs, kokas och tillreds av Sevan och säljs genom Martin & Servera. Bland de produkter som lanserades våren 2025 finns kikärtor, kidneybönor och vita bönor som är ätfärdiga. Dessutom presenterades två innovationer: falafel på svensk gulärta och svensk gråärt, samt en biff på gulärta med sju procent broccoliblad.
– Vårt mantra är att maten ska vara hållbar, näringsrik – och god, säger Anna. Tillsammans med Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, Sevan och Martin & Servera har man undersökt vilka produkter kunderna inom offentlig sektor efterfrågar. – Det visade sig finnas en stark efterfrågan på ätfärdiga kikärter, kidneybönor och vita bönor. Det är produkter som passar perfekt i skolkök och storkök, till exempel i röror, sallader och i 50/50-rätter där hälften av köttet byts ut mot de färdiga baljväxterna i grytor, soppor och färsrätter.
Lätt att göra rätt
Skol- och storköken använder redan idag mycket bönor, men många av produkterna är importerade. De svenska färdigkokta och frysta baljväxtprodukterna lanseras också i en tid då de nya kostråden rekommenderar att alla bör äta baljväxter varje dag.
– Det ska vara lätt att göra rätt, säger Anna. De här produkterna är enkla att ta fram ur frysen. Att de är frysta gör det också lättare att ta precis så mycket eller lite som behövs utan att riskera svinn. Produkterna håller hög kvalitet, de är fasta och fina vilket gör att de kan blandas i grytor utan att det blir mos. Blanda ner och dryga ut – det blir billigare, nyttigare och bättre för klimatet.
Viktigt köpa svenskt
Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter ägs av 120 odlare, vd är Håkan Johnsson. Företaget har samarbetat med Axfoundation sedan 2018.
– I Öland-Kalmarregionen finns exceptionella odlingsförutsättningar för baljväxter tack vare den kalkrika jorden. Ambitionen är att skapa ett centrum på Öland för odling och förädling av baljväxter från hela Sverige eftersom det finns så mycket kunskap där. De senaste tio åren har Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter satsat stort på att, utöver bruna bönor och gula ärtor, även odla kikärtor, kidneybönor, svarta och vita bönor.
– Det är viktigt för de svenska lantbrukarna att det finns en efterfrågan på deras produkter för att de ska våga ställa om och odla fler sorter, säger Anna.
– Jag vill verkligen uppmana alla att beställa de här produkterna. Då bidrar du till svensk resiliens, det vill säga vår livsmedelsberedskap. Och du skapar förutsättningar för de svenska lantbrukarna att odla den här typen av grödor. Vill vi ha svenskt i framtiden måste vi köpa svenskt nu.
Falafel och hummus på svensk gulärt och gråärt
Teamet på Torsåker gård har också en lång relation med Elin Ingves Pyk, vd på Sevan. I en nybyggd fabrik i Rosersberg tillverkar företaget falafel, hummus och såser. Sevan har också en packlinje för torra produkter som baljväxter, ris, couscous, mjöl och torkad frukt. Här kokas och tillreds baljväxterna och här görs även falafel och hummus på svensk gulärta och gråärt.
– Alla våra samarbetspartners har varit oerhört engagerade för att utveckla möjligheterna för de svenska baljväxterna att nå ut till skolor och storkök.
– Ju mer skolköken delar med sig av sina behov och önskemål, desto enklare blir vårt jobb, säger Anna. Vilka andra hållbart producerade produkter skulle man vilja ha? På Axfoundation är vi problemlösare i hållbarhetens tjänst. Vi vill förstå och skapa lösningar som funkar i vardagen och som har hög acceptans hos matgästerna.
Broccoliblad i biffen
Matinnovationen biff på gulärta med sju procent broccoliblad är resultatet av projektet Hela plantan som Axfoundation driver tillsammans med bland andra Sveriges Lanbruksuniversitet (SLU). I Sverige odlas 3 000 ton broccoli, i princip är det bara broccoliblomman som tas tillvara och äts, det vill säga 16 procent av växten.
– Halva plantan består av blad som inte äts, trots att analyserna visar att de är lika näringsrika som blomman och innehåller till och med mer antioxidanter. Men det fanns ingen infrastruktur för att ta hand om bladen, säger Anna. Vi vill ju omvandla bladen till en industriråvara, som sopp- och bifftillverkare kan använda direkt. Det ställer stora krav. Grönsaksindustrin kunde initialt inte bistå med någon smart idé för att ta tillvara broccolibladen utan lösningen blev, Martin & Serveras dotterbolag Sorundahallarnas charkuterifabrik i södra Sverige som hade kapacitet att ta hand om bladen.
– Deras stora hackar hjälper oss att hacka broccolibladen. Därefter värmebehandlas bladen och trycks, med hjälp av en maskin för typ ärtsoppekorvar, in i förpackningar för att sedan frysas. Och så transporteras de upp till Sevan som nu använder broccoliblad i sin biff och falafeltillverkning.