Inspiration
Vi vill alltid underlätta för dig att göra medvetna och hållbara val när du gör din beställning hos oss. I vår e-handel kan du därför se klimatpoäng och CO2-ekvivalenter per kg produkt, så att du enkelt kan jämföra olika produkters klimatpåverkan. Med hjälp av klimatvärden framtagna av företaget Consupedia kan du enkelt se hur klimatsmart en produkt är i jämförelse med andra livsmedelsprodukter i databasen.
Klimatvärden är framtagna av Consupedia, på ingrediensnivå, och baseras bland annat på RISE klimatdatabas för livsmedel. Alla värden hos RISE visar klimatpåverkan från varans hela tillverkningskedja och visar på generella värden och ska ses som ett ungefärligt mått på livsmedlets klimatpåverkan.Klimatpoäng
Klimatpoängen som visas på våra produktkort bygger på en jämförelse av alla livsmedelsprodukter i databasen, där den aktuella produkten värderas som mer eller mindre klimatsmart. Detta för att du enkelt ska kunna avgöra produktens klimatpåverkan. Ju högre poäng, desto mer klimatsmart är produkten.
CO2-ekvivalenter
Klimattalet på en produktdetaljsida i vår e-handel visar CO2-ekvivalenter per kg produkt. Förpackningen är också en del av en produkts totala klimatpåverkan, därför är förpackningens klimatavtryck inkluderat i klimattalet.
Vill du veta mer?
Verktyget vi använder är byggt av Consupedia – världens största hållbarhetsdatabas om matvaror. Här återfinns inte bara CO2-ekvivalenter och klimatpoäng utan även data kopplat till 18 andra hållbarhetsparametrar.
Läs mer om Consupedias hållbarhetsdatabas här.
Consupedia FAQ
Vilken är källan till Consupedias klimatdata?Consupedia hämtar sin klimatdata från bland annat RISE klimatdatabas för livsmedel. Läs mer på RISE webbplats.
Klimatpoängen inkluderar livsmedlens klimatpåverkan fram till och med råvarans eventuella förädling i industri. Transport från industri, via eventuell grossist, och till organisation som ska tillaga måltiden är alltså inte inkluderad. Undantag är gjorda för importerade produkter där ett klimatbidrag för en generellt antagen transport till Sverige är adderad till den totala klimatpoängen. Förpackning av livsmedlet är inkluderad i klimatpoängen.
Faktorer som påverkar klimatvärdet är bland annat: innehåll, ursprungsländer och mängder på innehållet, produktionsland, certifieringar liksom förpackningstyp och -material. Klimatvärdets noggrannhet ökar med tillgänglig produktinformation vilket gör att klimattal kan variera mellan tillsynes liknande produkter. Metodiskt sett motsvarar Consupedia en partial CFP (cradle-to-gate + förpackning) enligt ISO 14067.
Hur kan ni veta att klimatpoängen för alla produkter är korrekta?
Consupedia genomför både automatiserade och manuella kontroller för att säkra att datan är korrekt. I sällsynta fall kan det ändå hända att felaktiga uppgifter slinker igenom systemet. Om du, som användare eller producent, har frågor kring en produkts klimatpoäng, kontakta Consupedia.
Vad är koldioxidekvivalenter?
Koldioxidekvivalenter är ett mått som används när man vill jämföra och summera klimatpåverkan från utsläpp av olika växthusgaser. Måttet används eftersom olika växthusgaser har olika stark påverkan på klimatet.
Källa: Livsmedelsverket.
För dig som är leverantör: Egenberäknade klimattal?
Om ni som leverantör har tredjepartsgranskade, produktspecifika LCA:er för ert sortiment, eller vill lämna mer information kring era produkter för en mer granulärt klimattal, vänligen kontakta Consupedia på info@consupedia.com
Har du fler frågor? Kontakta gärna Consupedia via detta formulär.
Utmaningen för vår bransch
Livsmedelsbranschen har en stor roll att spela för att nå målet om max 1,5 graders global uppvärmning. Vad behöver göras?
Att begränsa klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Vi ser redan skrämmande konsekvenser av allt snabbare klimatförändringar, och ska vi lyckas nå målet om max 1,5 grads uppvärmning, som världens länder kommit överens om, måste vi halvera utsläppen av växthusgaser till 2030.
Livsmedelsproduktionen står för en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser globalt (en fjärdedel i Sverige), så vad vi äter spelar stor roll. En helt hållbar måltid har WWF beräknat till ett halvt kilo koldioxidekvivalenter. One Planet Plate. Idag snittar vi i Sverige på runt 2 kg CO2e per måltid. Så det finns mycket att göra.
Ska vi nå målen för både klimat och hälsa behöver vi på global nivå fördubbla konsumtionen av frukt, grönsaker, nötter och baljväxter. Samtidigt som vi halverar konsumtionen av rött kött och socker.
Vad kan du göra?
Det snabbaste sättet att skapa mer klimatsmarta menyer är att byta ut nötköttet mot andra alternativ. Rött kött är med marginal det livsmedel som skapar mest utsläpp. Det betyder inte att kött alltid är dåligt, men det betyder att mycket går att göra genom att balansera menyer på ett annat sätt.
En del av köttet kan ersättas med grönsaker eller baljväxter, helt eller delvis. Det röda köttet kan bytas ut mot mindre klimatpåverkande kött, kyckling eller fisk. Fler helt vegetariska rätter på menyn gör både att kunden får ett större utbud, men också att ni blir bättre på att laga grönt och kan erbjuda mer attraktiva alternativ. Det är dessutom ofta mer hälsosam mat.
Ett annat enkelt sätt att göra skillnad är att välja svenska produkter och sådant som är i säsong. Det betyder både att det används mindre antibiotika och bekämpningsmedel, men också att råvarorna inte har rest över hela världen.
Minska matsvinnet
En stor bov i sammanhanget är förstås också matsvinnet. Det största slöseriet är ju mat som producerats och skapat utsläpp och klimatpåverkan utan att någon sedan äter det. Svenska restauranger slänger 142.000 ton matavfall varje år och mer än 60 procent är är svinn. Här finns massor att göra.En bra ingång är livsmedelsverkets fem konkreta råd för minskat svinn i storkök:
- Sänk kyltemperaturen. Livsmedel som förvaras i 4ºC istället för 8ºC håller nästan dubbelt så länge.
- Använd mindre kantiner och karotter vid en bufféservering. Ställ inte fram allt samtidigt.
- Titta, lukta och smaka på maten. Om råvaran förvarats vid rätt temperatur är det ingen fara att äta mat som passerat bäst-före-datum.
- Tillaga eller frys in varor som har sista förbrukningsdag.
- Rädda maten när frysen har gått sönder. Tinade varor som är kylskåpskalla går att tillaga och sedan kylas ner på rätt sätt. Halvfrysta varor går att frysa igen.
Statistik & analys ger dig koll på dina inköp
Få superkoll på dina inköp med Statistik & analys. Där finns bland annat en Eko-rapport som listar varje köpt artikels klimatpoäng. Exportera till Excel så kan du jämföra och ranka inköpta varor baserat på deras klimatavtryck. Nu kan du alltså snabbt och lätt göra klimatsmarta förändringar när du planerar meny och inköp.
Beräkna ditt klimatavtryck per portion i Menyplanering
Nu kan du beräkna det totala CO2-värdet per portion för en maträtt – och testa dig fram för att minska klimatavtrycket på dina rätter. I Menyplanering ser du varje ingrediens i maträtten, så du enkelt kan byta ut en råvara mot en annan och se hur det påverkar avtrycket.
